publicerad: 2015
militär
1mil·it·är
[‑ä´r]
adjektiv
~t ~a – De flesta sammansättn. med militär- kan tänkas höra till både 1militär och 2militär.
| Positiv | |
|---|---|
| en militär + substantiv | |
| ett militärt + substantiv | |
| den/det/de militära + substantiv | |
| den militäre + maskulint substantiv |
2mil·it·är
[‑ä´r]
substantiv
~en ~er • krigsmakt; truppstyrka; soldat; vara i militären göra värnplikten
| Singular | |
|---|---|
| en militär | obestämd form |
| en militärs | obestämd form genitiv |
| militären | bestämd form |
| militärens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| militärer | obestämd form |
| militärers | obestämd form genitiv |
| militärerna | bestämd form |
| militärernas | bestämd form genitiv |


