publicerad: 2015
nominativ
nom·in·at·iv
substantiv
~en ~er • ⟨språkv.⟩ subjektskasus, grundkasus
Singular | |
---|---|
en nominativ | obestämd form |
en nominativs | obestämd form genitiv |
nominativen | bestämd form |
nominativens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nominativer | obestämd form |
nominativers | obestämd form genitiv |
nominativerna | bestämd form |
nominativernas | bestämd form genitiv |