publicerad: 2015
okynnig
o|kynn·ig
adjektiv
~t ~a • som hittar på ganska oskyldiga spratt
Positiv | |
---|---|
en okynnig + substantiv | |
ett okynnigt + substantiv | |
den/det/de okynniga + substantiv | |
den okynnige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de okynnigare + substantiv | |
Superlativ | |
är okynnigast | |
den/det/de okynnigaste + substantiv |