publicerad: 2015
omvändning
om|vänd·ning
substantiv
~en ~ar • t.ex. om mat. sats: som kan ses som spegelbilden till en annan sats
Singular | |
---|---|
en omvändning | obestämd form |
en omvändnings | obestämd form genitiv |
omvändningen | bestämd form |
omvändningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omvändningar | obestämd form |
omvändningars | obestämd form genitiv |
omvändningarna | bestämd form |
omvändningarnas | bestämd form genitiv |