publicerad: 2015
oväder
o|väder
substantiv
ovädret; pl. ~, best. pl. ovädren • vanl. kraftig nederbörd och hård vind
Singular | |
---|---|
ett oväder | obestämd form |
ett oväders | obestämd form genitiv |
ovädret | bestämd form |
ovädrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
oväder | obestämd form |
oväders | obestämd form genitiv |
ovädren | bestämd form |
ovädrens | bestämd form genitiv |