publicerad: 2015
rostning
rost·ning
substantiv
~en ~ar • till rosta 1,2
Singular | |
---|---|
en rostning | obestämd form |
en rostnings | obestämd form genitiv |
rostningen | bestämd form |
rostningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rostningar | obestämd form |
rostningars | obestämd form genitiv |
rostningarna | bestämd form |
rostningarnas | bestämd form genitiv |