publicerad: 2015
schackning
schack·ning
substantiv
~en ~ar • avmattning
Singular | |
---|---|
en schackning | obestämd form |
en schacknings | obestämd form genitiv |
schackningen | bestämd form |
schackningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
schackningar | obestämd form |
schackningars | obestämd form genitiv |
schackningarna | bestämd form |
schackningarnas | bestämd form genitiv |