publicerad: 2015
skenben
sken|ben
substantiv
~et; pl. ~ • främre benpipa i underben
Singular | |
---|---|
ett skenben | obestämd form |
ett skenbens | obestämd form genitiv |
skenbenet | bestämd form |
skenbenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skenben | obestämd form |
skenbens | obestämd form genitiv |
skenbenen | bestämd form |
skenbenens | bestämd form genitiv |