publicerad: 2015
sorti
sorti
[sorti´]
substantiv
~n ~er • utträde från scen; försvinnande; bortgång
Singular | |
---|---|
en sorti | obestämd form |
en sortis | obestämd form genitiv |
sortin | bestämd form |
sortins | bestämd form genitiv |
Plural | |
sortier | obestämd form |
sortiers | obestämd form genitiv |
sortierna | bestämd form |
sortiernas | bestämd form genitiv |