publicerad: 2015
statsminister
stats|min·ister
substantiv
~n ‑ministrar • titel för regeringschef särsk. i de nordiska länderna
Singular | |
---|---|
en statsminister | obestämd form |
en statsministers | obestämd form genitiv |
statsministern | bestämd form |
statsministerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
statsministrar | obestämd form |
statsministrars | obestämd form genitiv |
statsministrarna | bestämd form |
statsministrarnas | bestämd form genitiv |