publicerad: 2015
svällare
sväll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. svällarna • anordning i orgel som reglerar ljudstyrkan
Singular | |
---|---|
en svällare | obestämd form |
en svällares | obestämd form genitiv |
svällaren | bestämd form |
svällarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
svällare | obestämd form |
svällares | obestämd form genitiv |
svällarna | bestämd form |
svällarnas | bestämd form genitiv |