SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tegel
tegel [te´gel] substantiv teglet; pl. ~, best. pl. teglen stycke av ett byggnads­material av bränd lera
Singular
ett tegelobestämd form
ett tegelsobestämd form genitiv
tegletbestämd form
tegletsbestämd form genitiv
Plural
tegelobestämd form
tegelsobestämd form genitiv
teglenbestämd form
teglensbestämd form genitiv