publicerad: 2015
buss
1buss
substantiv
~en ~ar 1 ett större passagerarfordon2 ⟨åld.⟩ soldat; sjöman3 stycke tuggtobak – Alla sammansättn. med buss- hör till buss 1.
Singular | |
---|---|
en buss | obestämd form |
en buss | obestämd form genitiv |
bussen | bestämd form |
bussens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bussar | obestämd form |
bussars | obestämd form genitiv |
bussarna | bestämd form |
bussarnas | bestämd form genitiv |
3buss
interjektion
• buss på honom! anfall honom! som tillrop till hund
Ordform(er) | |
---|---|
buss | interjektion |