publicerad: 2015
buss
1buss
substantiv
~en ~ar 1 ett större passagerarfordon2 ⟨åld.⟩ soldat; sjöman3 stycke tuggtobak – Alla sammansättn. med buss- hör till buss 1.
| Singular | |
|---|---|
| en buss | obestämd form |
| en buss | obestämd form genitiv |
| bussen | bestämd form |
| bussens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bussar | obestämd form |
| bussars | obestämd form genitiv |
| bussarna | bestämd form |
| bussarnas | bestämd form genitiv |
3buss
interjektion
• buss på honom! anfall honom! som tillrop till hund
| Ordform(er) | |
|---|---|
| buss | interjektion |


