publicerad: 2015
fällning
fäll·ning
substantiv
~en ~ar 1 spec. i fotboll; till 2fälla 1: en grov fällning2 i lösning: övergång av löst ämne till fasta partiklar
Singular | |
---|---|
en fällning | obestämd form |
en fällnings | obestämd form genitiv |
fällningen | bestämd form |
fällningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fällningar | obestämd form |
fällningars | obestämd form genitiv |
fällningarna | bestämd form |
fällningarnas | bestämd form genitiv |