publicerad: 2015
kraft
kraft
substantiv
~en ~er 1 allmänt: styrka2 en fysikalisk storhet; ofta oegentligt: energi: en kraft på 10 Newton3 dugande person: företagets yngre krafter – De flesta sammansättn. med kraft- hör till kraft 2.
Singular | |
---|---|
en kraft | obestämd form |
en krafts | obestämd form genitiv |
kraften | bestämd form |
kraftens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krafter | obestämd form |
krafters | obestämd form genitiv |
krafterna | bestämd form |
krafternas | bestämd form genitiv |