stoppastoppa
verb
~de ~t 1 bringa att stanna; hejda2 förslå, räcka till3 laga med garn el. tråd4 fylla, packa; sticka in| Finita former |
|---|
| stoppar | presens aktiv |
| stoppas | presens passiv |
| stoppade | preteritum aktiv |
| stoppades | preteritum passiv |
| stoppa | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att stoppa | infinitiv aktiv |
| att stoppas | infinitiv passiv |
| har/hade stoppat | supinum aktiv |
| har/hade stoppats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| stoppande |
| Perfekt particip |
|---|
| en stoppad + substantiv |
| ett stoppat + substantiv |
| den/det/de stoppade + substantiv |
stoppa om
• särsk. lägga sängkläder om: stoppa om barnen| Infinita former |
|---|
| att stoppa om | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| omstoppande |
| Perfekt particip |
|---|
| en omstoppad + substantiv |
| ett omstoppat + substantiv |
| den/det/de omstoppade + substantiv |
stoppa upp
1 få att stanna tvärt2 konservera och montera djurhud| Infinita former |
|---|
| att stoppa upp | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| uppstoppande |
| Perfekt particip |
|---|
| en uppstoppad + substantiv |
| ett uppstoppat + substantiv |
| den/det/de uppstoppade + substantiv |
