publicerad: 2015
utlämning
ut|lämn·ing
substantiv
~en ~ar 1 till utlämna 12 till utlämna 2 – Alla sammansättn. med utlämnings- hör till utlämna 1.
Singular | |
---|---|
en utlämning | obestämd form |
en utlämnings | obestämd form genitiv |
utlämningen | bestämd form |
utlämningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utlämningar | obestämd form |
utlämningars | obestämd form genitiv |
utlämningarna | bestämd form |
utlämningarnas | bestämd form genitiv |