SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
böjning
böj·­ning substantiv ~en ~ar till böja 1till böja 2​ – Alla sammansättn. med böjnings- hör till böjning 2.
Singular
en böjningobestämd form
en böjningsobestämd form genitiv
böjningenbestämd form
böjningensbestämd form genitiv
Plural
böjningarobestämd form
böjningarsobestämd form genitiv
böjningarnabestämd form
böjningarnasbestämd form genitiv