SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skaft
skaft substantiv ~et; pl. ~ hand­tag e.d. på verk­tyg; av­lång växt­del som håller uppe blomma el. blad; ​ha huvudet på skaft ⟨vard.⟩ vara klipskdel av sko, stövel o.d. som går upp längs benet
Singular
ett skaftobestämd form
ett skaftsobestämd form genitiv
skaftetbestämd form
skaftetsbestämd form genitiv
Plural
skaftobestämd form
skaftsobestämd form genitiv
skaftenbestämd form
skaftensbestämd form genitiv