publicerad: 2015
aggressionsutbrott
ag·gress·ions|ut·brott
substantiv
~et; pl. ~ • till utbrott 2 aggression
Singular | |
---|---|
ett aggressionsutbrott | obestämd form |
ett aggressionsutbrotts | obestämd form genitiv |
aggressionsutbrottet | bestämd form |
aggressionsutbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
aggressionsutbrott | obestämd form |
aggressionsutbrotts | obestämd form genitiv |
aggressionsutbrotten | bestämd form |
aggressionsutbrottens | bestämd form genitiv |