publicerad: 2015
akvamarin
akva·mar·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • en blågrön ädelsten
Singular | |
---|---|
en akvamarin | obestämd form |
en akvamarins | obestämd form genitiv |
akvamarinen | bestämd form |
akvamarinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
akvamariner | obestämd form |
akvamariners | obestämd form genitiv |
akvamarinerna | bestämd form |
akvamarinernas | bestämd form genitiv |