publicerad: 2015
anbelanga
an|be·langa
verb
~de ~t • beträffa, angå: vad mig anbelangar är saken avgjord
Finita former | |
---|---|
anbelangar | presens aktiv |
anbelangade | preteritum aktiv |
anbelanga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att anbelanga | infinitiv aktiv |
har/hade anbelangat | supinum aktiv |
Presens particip | |
anbelangande |