publicerad: 2015
antracit
antrac·it
[‑i´t]
substantiv
~en • stenkol med hög kolhalt
| Singular | |
|---|---|
| en antracit | obestämd form |
| en antracits | obestämd form genitiv |
| antraciten | bestämd form |
| antracitens | bestämd form genitiv |


