publicerad: 2015
appell
ap·pell
[apel´]
substantiv
~en ~er • vädjan; framställan till högre domstol; lystringssignal
Singular | |
---|---|
en appell | obestämd form |
en appells | obestämd form genitiv |
appellen | bestämd form |
appellens | bestämd form genitiv |
Plural | |
appeller | obestämd form |
appellers | obestämd form genitiv |
appellerna | bestämd form |
appellernas | bestämd form genitiv |