publicerad: 2015
avknoppa
av|knoppa
verb
~de ~t • mest i pass.; skapa ny, självständig enhet: ett nytt bolag avknoppades el. knoppades av
| Finita former | |
|---|---|
| avknoppar | presens aktiv |
| avknoppas | presens passiv |
| avknoppade | preteritum aktiv |
| avknoppades | preteritum passiv |
| avknoppa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avknoppa | infinitiv aktiv |
| att avknoppas | infinitiv passiv |
| har/hade avknoppat | supinum aktiv |
| har/hade avknoppats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avknoppande | |
| Perfekt particip | |
| en avknoppad + substantiv | |
| ett avknoppat + substantiv | |
| den/det/de avknoppade + substantiv | |


