publicerad: 2015
avmäta
av|mäta
verb
‑mätte ‑mätt 1 avmäta el. mäta av virke för uppdelning i längder2 avmäta ett straff efter brottet
Finita former | |
---|---|
avmäter | presens aktiv |
avmäts (avmätes) | presens passiv |
avmätte | preteritum aktiv |
avmättes | preteritum passiv |
avmät | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avmäta | infinitiv aktiv |
att avmätas | infinitiv passiv |
har/hade avmätt | supinum aktiv |
har/hade avmätts | supinum passiv |
Presens particip | |
avmätande | |
Perfekt particip | |
en avmätt + substantiv | |
ett avmätt + substantiv | |
den/det/de avmätta + substantiv |