publicerad: 2015
avnjuta
av|njuta
verb
‑njöt, ‑njutit, ‑njuten ‑njutet ‑njutna, pres. ‑njuter • avnjuta en utsökt supé
| Finita former | |
|---|---|
| avnjuter | presens aktiv |
| avnjuts (avnjutes) | presens passiv |
| avnjöt | preteritum aktiv |
| avnjöts | preteritum passiv |
| avnjut | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avnjuta | infinitiv aktiv |
| att avnjutas | infinitiv passiv |
| har/hade avnjutit | supinum aktiv |
| har/hade avnjutits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avnjutande | |
| Perfekt particip | |
| en avnjuten + substantiv | |
| ett avnjutet + substantiv | |
| den/det/de avnjutna + substantiv | |


