publicerad: 2015
avskugga
av|skugga
verb
~de ~t • tills. med sig:
| Finita former | |
|---|---|
| avskuggar | presens aktiv |
| avskuggade | preteritum aktiv |
| avskugga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avskugga | infinitiv aktiv |
| har/hade avskuggat | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| avskuggande | |
| Perfekt particip | |
| en avskuggad + substantiv | |
| ett avskuggat + substantiv | |
| den/det/de avskuggade + substantiv | |
avskugga sig
• avteckna sig som en skuggbildOrdform(er) avskugga sig


