publicerad: 2015
avslå
av|slå
verb
‑slog, ‑slagit, ‑slagen ‑slaget ‑slagna, pres. ‑slår • inte bevilja; jfr avslag 1: avslå ett anbud; avslå en ansökan
| Finita former | |
|---|---|
| avslår | presens aktiv |
| avslås | presens passiv |
| avslog | preteritum aktiv |
| avslogs | preteritum passiv |
| avslå | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avslå | infinitiv aktiv |
| att avslås | infinitiv passiv |
| har/hade avslagit | supinum aktiv |
| har/hade avslagits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avslående | |
| Perfekt particip | |
| en avslagen + substantiv | |
| ett avslaget + substantiv | |
| den/det/de avslagna + substantiv | |


