publicerad: 2015
avveckling
av|veckl·ing
substantiv
~en ~ar avveckla
Singular | |
---|---|
en avveckling | obestämd form |
en avvecklings | obestämd form genitiv |
avvecklingen | bestämd form |
avvecklingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avvecklingar | obestämd form |
avvecklingars | obestämd form genitiv |
avvecklingarna | bestämd form |
avvecklingarnas | bestämd form genitiv |