publicerad: 2015
backspegel
back|spegel
substantiv
~n ‑speglar • t.ex. i bil; äv. bildl.; till 2back: 1900-talet i backspegeln
Singular | |
---|---|
en backspegel | obestämd form |
en backspegels | obestämd form genitiv |
backspegeln | bestämd form |
backspegelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
backspeglar | obestämd form |
backspeglars | obestämd form genitiv |
backspeglarna | bestämd form |
backspeglarnas | bestämd form genitiv |