publicerad: 2015
bantlär
bantl·är
[‑ä´r]
substantiv
~et; pl. ~ • i äldre tid: axelgehäng
Singular | |
---|---|
ett bantlär | obestämd form |
ett bantlärs | obestämd form genitiv |
bantläret | bestämd form |
bantlärets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bantlär | obestämd form |
bantlärs | obestämd form genitiv |
bantlären | bestämd form |
bantlärens | bestämd form genitiv |