publicerad: 2015
bantu
bantu
[ban´tu]
substantiv
~n ~er • person tillhörande folk med bantuspråk
| Singular | |
|---|---|
| en bantu | obestämd form |
| en bantus | obestämd form genitiv |
| bantun | bestämd form |
| bantuns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bantuer | obestämd form |
| bantuers | obestämd form genitiv |
| bantuerna | bestämd form |
| bantuernas | bestämd form genitiv |


