publicerad: 2015
barnolycksfall
barn|o·lycks·fall
substantiv
~et; pl. ~ barn olycksfall
Singular | |
---|---|
ett barnolycksfall | obestämd form |
ett barnolycksfalls | obestämd form genitiv |
barnolycksfallet | bestämd form |
barnolycksfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
barnolycksfall | obestämd form |
barnolycksfalls | obestämd form genitiv |
barnolycksfallen | bestämd form |
barnolycksfallens | bestämd form genitiv |