publicerad: 2015
bastardering
bast·ard·er·ing
substantiv
~en ~ar • bildning av bastarder, korsning; till bastard 1
Singular | |
---|---|
en bastardering | obestämd form |
en bastarderings | obestämd form genitiv |
bastarderingen | bestämd form |
bastarderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bastarderingar | obestämd form |
bastarderingars | obestämd form genitiv |
bastarderingarna | bestämd form |
bastarderingarnas | bestämd form genitiv |