publicerad: 2015
batalj
bat·alj
[‑al´j]
substantiv
~en ~er • fältslag; slagsmål; strid
Singular | |
---|---|
en batalj | obestämd form |
en bataljs | obestämd form genitiv |
bataljen | bestämd form |
bataljens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bataljer | obestämd form |
bataljers | obestämd form genitiv |
bataljerna | bestämd form |
bataljernas | bestämd form genitiv |