publicerad: 2015
beklaga
be·klaga
verb
~de ~t • uttrycka deltagande med; uttrycka nedstämdhet över
| Finita former | |
|---|---|
| beklagar | presens aktiv |
| beklagas | presens passiv |
| beklagade | preteritum aktiv |
| beklagades | preteritum passiv |
| beklaga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att beklaga | infinitiv aktiv |
| att beklagas | infinitiv passiv |
| har/hade beklagat | supinum aktiv |
| har/hade beklagats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| beklagande | |
| Perfekt particip | |
| en beklagad + substantiv | |
| ett beklagat + substantiv | |
| den/det/de beklagade + substantiv | |
beklaga sig
• klagaOrdform(er) beklaga sig


