publicerad: 2015
bensinare
bens·in·are
[‑i`n‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. bensinarna • ⟨vard.⟩ bensindriven bil el. motor
Singular | |
---|---|
en bensinare | obestämd form |
en bensinares | obestämd form genitiv |
bensinaren | bestämd form |
bensinarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bensinare | obestämd form |
bensinares | obestämd form genitiv |
bensinarna | bestämd form |
bensinarnas | bestämd form genitiv |