publicerad: 2015
besman
besm·an
[bes´m‑]
substantiv
~et; pl. ~ • en äldre typ av handvåg
Singular | |
---|---|
ett besman | obestämd form |
ett besmans | obestämd form genitiv |
besmanet | bestämd form |
besmanets | bestämd form genitiv |
Plural | |
besman | obestämd form |
besmans | obestämd form genitiv |
besmanen | bestämd form |
besmanens | bestämd form genitiv |