publicerad: 2015
betodlare
bet|odl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑odlarna • till 1beta 1 odlare
Singular | |
---|---|
en betodlare | obestämd form |
en betodlares | obestämd form genitiv |
betodlaren | bestämd form |
betodlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
betodlare | obestämd form |
betodlares | obestämd form genitiv |
betodlarna | bestämd form |
betodlarnas | bestämd form genitiv |