publicerad: 2015
bijektion
bi·jekt·ion
substantiv
~en ~er • ⟨mat.⟩ omvändbar motsvarighet mellan mängder
Singular | |
---|---|
en bijektion | obestämd form |
en bijektions | obestämd form genitiv |
bijektionen | bestämd form |
bijektionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bijektioner | obestämd form |
bijektioners | obestämd form genitiv |
bijektionerna | bestämd form |
bijektionernas | bestämd form genitiv |