SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bleck
bleck substantiv ~et; pl. ~ tunn förtennad järn­plåtblecket bleckblås­instrumenten i en orkester​ – De flesta sammansättn. med bleck- hör till bleck 1.
Singular
ett bleckobestämd form
ett blecksobestämd form genitiv
blecketbestämd form
blecketsbestämd form genitiv
Plural
bleckobestämd form
blecksobestämd form genitiv
bleckenbestämd form
bleckensbestämd form genitiv