publicerad: 2015
bleke
1bleke
substantiv
~t el. ~n • stiltje, stilla vattenyta
Singular | |
---|---|
ett bleke (en bleke) | obestämd form |
ett blekes (en blekes) | obestämd form genitiv |
bleket (bleken) | bestämd form |
blekets (blekens) | bestämd form genitiv |
2bleke
substantiv
~t • starkt kalkhaltig vit jord
Singular | |
---|---|
ett bleke | obestämd form |
ett blekes | obestämd form genitiv |
bleket | bestämd form |
blekets | bestämd form genitiv |