SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blomma
1blomma substantiv ~n blommor en vacker växt­del; ört med (vacker) så­dan del; ​barn och blomma barn och hustru​ – Alla sammansättn. med blom- hör till 1blomma.
Singular
en blommaobestämd form
en blommasobestämd form genitiv
blommanbestämd form
blommansbestämd form genitiv
Plural
blommorobestämd form
blommorsobestämd form genitiv
blommornabestämd form
blommornasbestämd form genitiv
2blomma verb ~de ~t bära blommor; bildl. vara i vackraste ut­veckling
Finita former
blommarpresens aktiv
blommadepreteritum aktiv
blommaimperativ aktiv
Infinita former
att blommainfinitiv aktiv
har/hade blommatsupinum aktiv
Presens particip
blommande
blomma ut slå ut i blomning; äv. bildl.sluta blomma, vissna
Infinita formeratt blomma utinfinitiv aktivPresens participutblommande