publicerad: 2015
blåljus
blå|ljus
substantiv
~et; pl. ~ • t.ex. på polisbil; till 1ljus 1,2
Singular | |
---|---|
ett blåljus | obestämd form |
ett blåljus | obestämd form genitiv |
blåljuset | bestämd form |
blåljusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blåljus | obestämd form |
blåljus | obestämd form genitiv |
blåljusen | bestämd form |
blåljusens | bestämd form genitiv |