publicerad: 2015
blånor
blån·or
substantiv i plural
• avskilda grövre kortare tågor vid bearbetning av lin el. hampa
Plural | |
---|---|
blånor | obestämd form |
blånors | obestämd form genitiv |
blånorna | bestämd form |
blånornas | bestämd form genitiv |