publicerad: 2015
bokollon
bok|oll·on
substantiv
~et; pl. ~ • till 2bok ollon 1
Singular | |
---|---|
ett bokollon | obestämd form |
ett bokollons | obestämd form genitiv |
bokollonet | bestämd form |
bokollonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bokollon | obestämd form |
bokollons | obestämd form genitiv |
bokollonen | bestämd form |
bokollonens | bestämd form genitiv |