publicerad: 2015
brandgata
brand|gata
substantiv
~n ‑gator • i skog, för att hindra skogsbränder att sprida sig
| Singular | |
|---|---|
| en brandgata | obestämd form |
| en brandgatas | obestämd form genitiv |
| brandgatan | bestämd form |
| brandgatans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brandgator | obestämd form |
| brandgators | obestämd form genitiv |
| brandgatorna | bestämd form |
| brandgatornas | bestämd form genitiv |


