publicerad: 2015
brandsläckare
brand|släck·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑släckarna • ett brandsläckningsredskap
| Singular | |
|---|---|
| en brandsläckare | obestämd form |
| en brandsläckares | obestämd form genitiv |
| brandsläckaren | bestämd form |
| brandsläckarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brandsläckare | obestämd form |
| brandsläckares | obestämd form genitiv |
| brandsläckarna | bestämd form |
| brandsläckarnas | bestämd form genitiv |


